Rosalita - en sann miljöbåt

Rosalita är en riktig miljöbåt. I alla fall om man ska tro bränslemätaren. Oavsett hur mycket man kör visar mätaren alltid full tank. Tog några turer innan vi började misstro instrumenten och mycket riktigt, knackningarna på tanken avslöjade att den var nästan tom. 20 liter bensin från jeepdunken fylldes på utan att mätaren behagade erkänna sitt misstag. Trotsigt envisas den med att hävda att tanken alltjämt är full.

Idag skruvade jag loss givare och flottör från tanken då jag tänkte att flottören kanske hade fastnat i ett visst läge. Det visade sig att flottören fungerar utmärkt och att felet ligger någon annanstans. Troligen rör det sig om något jordfel eller annat elektromagiskt. Får se om jag kan luska ut hur man går vidare i felsökningen och får en fungerande bränslemätare.

Skeppskatter

Igår slapp katterna vara instängda i sina burar när vi åkte över till fastlandet. A såg ut att ha det hur gott som helst efter att han hittat sin plats på navigationsbordet.

Dags att montera nya prylar

Igår nitade jag fast ett par nya kapellvred och idag var det dags att byta ut brandsläckare och kompass. Den gamla släckaren var visserligen funktionsduglig enligt manometern, men satt fast i sin hållare och hade inte varit rolig att kämpa med i ett nödläge. Det visade sig också att släckaren saknade säkringssprint. Lagom kul om man hade snubblat och råkt trycka ner handtaget. Finns säkert roligare saker än att sanera en Mellanbleka från släckningspulver.




Den gamla kompassen saknade en del vätska och nålen stod mest still i förhållande till båten hur mycket man än svängde och girade. Tyvärr var det svårt att få tag på en likadan, det verkar som att Silva håller på att fasa ut Modell 33 sitt sortiment. Den nya kompassen fungerar dock bra den med. Dessutom är den löstagbar från sin hållare.

Bra förstahjälpen-kudde

Det finns en uppsjö med olika förstahjälpenkuddar och det är väldig skillnad i innehåll och pris. Vi har hittat en riktigt bra kudde på Clas Ohlson som vi har köpt totalt tre av. Vi har en i bilen, en i sommarstugan och nu har vi köpt en till Rosalita. Kudden innehåller allt man kan behöva från småsår till allvarligare skador och kostar inte mer än ett par hundralappar. Det enda man kan invända mot är att den är svart och inte grön eller röd.

5,1 knop

Denna gång kom vi ihåg att plocka med oss den handhållna GPS:en och kunde se med vilken hisnande hastighet Rosalita forcerar vattnet. 5,7 knop på fullgas men även om vi drog ner rejält på gasen höll hon 5,1 knop. Efter lite testande hittade vi det mest ekonomiska varvtalet och i fortsättningen är det bara att gå efter motorljudet (hon saknar varvräknare).

Mer prylar inhandlade

Idag blev det ytterligare en shoppingrunda efter jobbet och jag fick tag på den där pumpen jag kikat efter, IL200. Förhoppningsvis ska det gå enkelt att montera den i akterutrymmet och pumpa bort eventuellt vatten.

Utöver pumpen blev det en ny flaggkäpp och flagga, ankarlina, ankarkätting, popnitar och annat smått till Rosalita. Till helgen ska de nya kapellvreden sättas på plats, om jag hittar popnittången.

Medlemsskapet i SSRS återupptas

När vi hade segelbåt var det en självklarhet att vara medlem i SSRS - Svenska Sjöräddningssällskapet, men av någon anledning har tanken inte slagit oss att vi bör återansluta oss nu när vi har snipa. Det var först när vi pratade med vår granne nere på bryggan som SSRS kom på tal och vi insåg att det var hög tid att anmäla sig igen.

Nu är Rosalita försäkrad och vårt medlemsskap i SSRS återupptaget. Nu ska bara den handhållna VHF:en placeras i båten och sedan får vi hoppas på en bekymmersfri säsong.

Årets första strandhugg

Söndagen bjöd på strålande sol och värme. Vad passar då bättre än att ge sig ut med Rosalita och utforska skärgården? I makliga 4-5 knop åkte vi runt och njöt av vädret och den fina natur som vi befann oss i. Eftersom vi inte varit i dessa vatten innan fick man hålla ett öga på sjökortet hela tiden då det vimlar av grynnor och skär.

Helg och kanonväder innebär att man inte är själv på sjön och att det ligger massor med båtar lite varstans. Till slut hittade vi i alla fall en egen lite ö som vi kunde komma intill i ett skyddat läge. Kanonfina klippor att hoppa från om man gillar det, hit åker vi fler gånger. =)

Den lilla ön visade sig sakna namn. Inget utsatt på vare sig sjökort eller karta. Men vad gör det när man har hittat sitt eget paradis?

Ny kompass till Rosalita

Klantigt nog blev vår GPS kvar på soffbordet när vi åkte iväg till stugan i fredags och det kändes inte helt rätt att navigera runt i den här delen av skärgården utan kompass. Ett besök hos den lokala båttillbehörshandlaren resulterade i en Silva 70 Un då det verkar vara svårt att få tag i en Silva 33. Eftersom denna går att montera på en vertikal yta kan den sitta på samma ställe som den gamla kompassen.

Shoppingrunda till båten

Idag blev det en kort shoppingrunda efter jobbet och det införskaffades en ny brandsläckare och ett par nya kapellvred då några av de på båten är avbrutna. Den gamla släckaren ska vi använda vid en liten brandövning för att se hur långt det räcker med 2 kg pulver.

Tyvärr fanns det ingen pump kvar i butiken och ingen kompass av den typ som vi är ute efter. Min gamla handhållna GPS får agera kompass tills vi hittar en passande modell.

Funderar även på om man ska sätta in en så kallad Fire-Port till motorrummet. Det är egentligen inget annat än en öppning med med en tätning där man kan trycka in brandslangen och tömma släckaren utan att öppna huven och riskera uppflammande lågor.

Väderprognoser för båtfolk

Innan vi hade Rosalita och fick förlita oss till vår öppna plasteka var vi väldigt väderberoende. För mycket vind från fel håll och vi kom inte ut till vår ö eller, vilket också har hänt, inte tillbaka till fastlandet. För att kolla hur vädret ska bli kikar vi oftast på SMHI:s kustväder eller Foreca. Den senare har en grafisk beskrivning av vindförhållanden vilket kompletterar siffrorna från SMHI.

Bor man på väst- och sydkusten kan man ha nytta av den danska motsvarigheten till SMHI, DMI. De har väldigt tydliga bilder som inte bara visar vindförhållanden utan även våghöjd och vågriktning. Personligen tycker jag att DMI har den överlägset bästa presentationen av väderdata.

Forecas presentation av vindförhållanden.

Vindprognos från DMI för samma tidpunkt.

Våghöjd och vågriktning i Kattegatt.

Eniros sjökortstjänst

Jag gillar kartor. Alla sorters kartor. Jag kan sitta och titta på terrängkartor, satellitbilder och sjökort hur länge som helst och sedan Eniro lanserade sin sjökortstjänst har jag lagt ner ett antal timmar på att leta upp ställen som jag har varit vid och letat efter nya platser att besöka.

Till helgen åker vi till vårt ruckel ute på ön och tanken är att njuta av det fina vädret som har utlovats. Har hittat en vik knappt fem distans från vår brygga som ser ut att vara perfekt för att gå in med Rosalita. Med lite tur kanske det har blivit lite varmare i vattnet och man vågar sig på ett dopp.

Saker som behöver fixas

Som vanligt när man köper båt är det alltid något som behöver fixas till. Man vill sätta sin egen prägel på båten och det finns några skavanker man vill ordna med. Rosalita är inget undantag och det som står på listan är följande.

• Ny brandsläckare
  
• Ny kompass
• Länspump till akterutrymmet
  
• Nya teaklister
• Ny klädsel till dynorna
• Kapellvred
• Flaggkäpp
• Flagga
• Ankarlina
• Bergsskilar
  

Har kikat lite på olika kompasser och det lutar åt att skaffa en ny Silva 33 då det sitter en trasig sådan i båten. Problemet verkar bara vara att hitta någon som säljer dem här i stan.

Länspumpen blir nog en IL200P, en liten 12V pentrypump som klarar såväl saltvatten som diesel. Tanken är att montera den i akterutrymmet för att hålla borta det vatten som oundvikligen verkar tränga in vid propelleraxeln. Finns på Hjertmans för 375 kronor.

Eftersom Rosalita, precis som vi, är barn av 70-talet är durken och förarplatsen olivgrön och de gamla dynorna är klädda med bredrandigt brunt manchestertyg. Vi tänker faktiskt ha bredrandig manchester i samma färg även till den nya klädseln. Undrar just vad båtgrannarna säger om det. =)

Årets första bad

Midsommar lider mot sitt slut och Rosalita får agera taxibåt när vi kör våra gäster tillbaka till fastlandet. Under andra vändan tittar jag upp och ser att något saknas på fördäck. Den långa tampen som sitter i stävöglan verkar ha åkt i vattnet och dras nu under båten.Slänger snabbt reglaget i friläge (tror jag) och Jo hoppar upp på fördäck för att få upp tampen.

Efter bara någon sekund stannar motorn och tampen sitter fast. Det jag i all hast trodde var friläge var tydligen "tomgång framåt" vilket gjorde att tampen lindades runt propelleraxeln och tjuvstannade motorn.

Tur i oturen var att det var i närheten av bryggan och det var gott om båtar runt oss. Första båten vi fick vinkat till oss förstod inte rikigt allvaret av att vi hade fått stopp på motorn och snabbt höll på att driva upp på land. Den skepparen mumlade något om att de hade "akut tidbrist" och ville bara komma därifrån. Åthutning av den kvinnliga delen i besättningen fick honom att tveka. Som tur var hade en båt längre fram uppfattat situationen och vände tillbaka för att bogsera oss till bryggan. Stor eloge till den besättningen.

Efter att ha lagt till vid bryggan och vänt aktern mot upptagningsrampen var det bara att bita ihop och börja strippa av de kläder man ville behålla torra. Kan säga att det finns trevligare saker att avsluta midsommar med än att stå i 12-gradigt sumpvatten upp till midjan och med halva överkroppen under aktern linda upp tampen. När jag stod och trampade i dyn kom det upp en stank från vattnet som nästan fick ögonen att tåras. Tur att man inte är fisk.

Slutet gott, allting gott. Propelleraxeln befriades från tampen och vi kunde puttra tillbaka till vår ö för att fortsätta med att köra gäster. Tampen ligger numera ordentligt uppsäkrad på fördäck.

Rosalita hittar hem

Det blev en lång lördag. Klockan 05:15 ringde väckarklockan ute i rucklet och sömndruckna försökte vi packa med det som behövdes för att åka och hämta hem Rosalita. Först någon timmes körning till Jo:s brors familj för att byta bil då vi inte har dragkrok på vår lilla Seat. Sedan hem till Mor & Far P för att med dem som sällskap hämta båttrailer och kuska vidare upp till Stockholm. Allt enligt tidplan.

Väl på plats valde vi att använda grannmarinans upptagningsplats då båtklubbens upptagningsplats bestod av löst packat grus. Inte det ideala underlaget att dra upp ett ton med framhjulsdriven bil. Grannmarinan var en bjärt kontrast till den lugna småbåtsklubben. Idel stekare som fräste runt på uppfarten med sina dyra bilar och en attityd som varken passade oss eller Rosalita. Men men...

Efter lite joxande fick vi upp henne på trailern och till slut kunde vi lämna Stockholm. Nu var dock tidplanen överskriden rejält eftersom det som vanligt tog längre tid än beräknat att få upp båten på trailern. Någonstans runt 22-tiden fick vi sjösatt Rosalita i hennes nya hemmavatten. Med spänning följde vi sedan den checklista som vi hade gjort upp. Öppna kylvattenventilen, öppna bränslekranen, slå på huvudströmbrytaren, vrid tändningen ett hack, ventilera motorrummet och sedan starta. Det tog ett par försök innan hon hoppade igång och vi har sedan fått veta att dessa motorer är olika hur de vill startas. En del vill ha mycket choke medans andra inte ska ha någon choke alls men gärna lite gaspådrag. Det verkar som om Rosalita är av den senare sorten som hellre tar lite gaspådrag än choke.

Puttrandes i maklig fart och med Lilla Blå (plastekan från sent 60-tal) på släp gjordes sedan premiärturen till ön och strax efter 23 kom vi väldigt trötta tillbaka till rucklet. Det blev inte mycket badrumsfixande i helgen men våra midsommargäster slipper åka i nötskalet (Mor P:s benämning på Lilla Blå).

Rosalita vid en rastplats på väg hem.

Rosalita - Come out tonight

Imorgon är det dags att hämta hem Rosalita, en Adec 530, alias Mellanbleka från 1976. Hon står nu i de finare kvarteren i den kungliga huvudstaden. Ni vet - där fåglarna inte kvittrar, de piiiiiiper. Även om allt är fixat är det alltid nervöst så här dagen innan. Båttrailer är bokad, postväxel uthämtad, spännband inköpta, bil med dragkrok inlånad och tidplan som jag hoppas håller är framtagen. Imorgon eftermiddag ligger hon förhoppningsvis vid vår brygga, redo att puttra till ön i sakta mak. Trots sina 15 kusar kan hon aldrig göra mer än runt sex knop. Drar man på mer kommer bara aktern att gräva ner sig i sjön som på alla snipor.

Om allt går som det ska slipper våra midsommargäster att åka i nötskalet och får istället åka lite mer ståndsmässigt ut till ön.

Fakta om Rosalita:
Modell: Adec 530 - Mellanbleka
Tilverkningsår: 1976
Motor: Volvo Penta MB10A - 2-cylindrig bensinmotor på 15 HK
Topphastighet: 6 knop
Längd: 530 (17 fot)
Bredd: 220
Djupgående: 60
Deplacement: 750 kg